Hus i Helvete?

Historien upprepar sig från tidigt 70-tal när husockupationer blev ett känt begrepp. Här i Gamlestan-Göteborg samtidigt som ockupationen på Smultronstället i Malmö håller på, så är det kampen för ett boende som åter blivit en aktuell fråga! Att år 2008 fortfarande ha den bostadspolitik som visar sig verkningslös visar klart och tydligt att det blivit en klassfråga att ha ett boende, en rättighet på papperet men av värde noll och intet, i verkligheten! Jag var där hos ungarna ett par gånger och på ”avhysningsdagen” så framförde jag min önskan, via en megafon, direkt till dessa ”husnallar” att de skulle gå ner från taket, med tanke att Polisen inte hade säkrat området med ett segel som brandkåren kunde haft i beredskap om det skulle visa sig, bli så illa, att någon, av en olyckshändelse, skulle falla ner!

Ungdomarna hade redan vunnit, de hade folkets sympatier och all övrig motstånd var verkningslöst från takets nivå. Det skulle vara fel mycket fel om dessa ungar som genomförde denna ”kvarsittning” om de skulle dömas till böter eller huvudtaget få någon prick i ”bovarnas” register. de som skulle dömas är de som inte kan upplåta till dessa ungdomar ett boende som kan anses täcka deras behov och erbjuda något annat än hot och att använda Polisens resurser, för ett sådant här ärende, som jag står bakom.

Var var Göteborgs STARKA kvinna detta nyutnämnde kommunalråd AnneLi Hultén  och pratade Poseidons ansvarige med ockupanterna eller gömde de bägge huvudet i sanden?

Det ungdomarna vill ha idag, och det är en rättighet, är att man får ”människoanpassade istället för marknadsanpassade bostäder”! Som politiker och som medmänniska, tycker inte jag, att detta är en orimlig begäran! Upp till kamp!