Synvilla?

Börjar fundera över vad som är viktigast i livet. Kapplöpningen från den ena miljonen till den andra, är det så det skall vara, för att bli accepterad, i kretsar, där titeln och rikedomen är, en identitetsfråga.

Det var någon som sa, inte för länge sedan, jag citerar: ”Man är ingenting, om man inte har en förmögenhet, på minst 22 miljoner, idag”!  När pengar och makt ersätter empati och humana värderingar, då är Vi alla illa ute. Varje vecka, i någon av kvällstidningarna kan man läsa, typ: ” Så dyr är din grannes villa”eller ”Så rik är medborgarna i DIN kommun”! Ursäkta mig, men vad är detta för ”mentalt trams”? Varför skulle det kännas förnedrande och är många på gränsen, att ta livet av sig, när dom inte ser sina namn, i denna hysteriska jakt, på rikedomar och konstlad ära.

Skulle resurserna fördelas, så hade man väl, åtminstone, sett till att alla, får en bostad. Det är den grundläggande tanken men i realiteten är det en utopi. Man ÄR vad man tjänar och därmed så ökar klyftorna med, de som har allt och de som har inget!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *